Organisationsutveckling kan enligt vår litteraturstudie indelas i tre viktiga utvecklingsområden: verksamhet, informationssystem och kompetens. Utveckling i ett av dessa områden kommer att påverka de andra två områdena. För att organisationer ska få bättre resultat med sin organisationsutveckling bör dessa utvecklingsprocesser samordnas vilket då benämns som samordnad organisationsutveckling. Men enligt vår litteraturstudie sker inte samordnad organisationsutveckling, likaså visar litteraturen inte en helhetsbild över hur denna samordning ska ske. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och i så fall hur stora organisationer samordnar IS-, kompetens- och verksamhetsutveckling.

Då samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser från fler organisationer än en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbättra för den enskilde klienten. Syftet med vår studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan kommun och landsting när det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, där fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som användes var case managment samt systemteori. Våra slutsatser är att tillvägagångssättet bör förändras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagändringen kan ses, båda organisationerna lägger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig när SIP används samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsområden..

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården.

Studiens övergripande syfte var att skapa en bättre förståelse för helhetens betydelse hos Samordnad utveckling och därmed bidra till bättre förutsättningar för detta. Studiens syfte var att öka medvetenheten om Samordnad utveckling genom att utreda dess kritiska faktorer för ledning som behöver beaktas vid implementering av molntjänster.Ledningsfrågor vid implementering av molntjänster är av stor vikt för att på bästa sätt kunna hantera sådan förändring optimalt och därmed minska riskerna för misslyckande. Den metod som använts under arbetets gång var av kvalitativ sort där fyra respondenter intervjuades. En kortfattad del av resultatet visar att begreppet implementering inte verkar ha någon gemensam betydelse. Att ha en gemensam förståelse över begreppets innebörd minskar risken för missförstånd vid implementering.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av samordnad vårdplanering som ett fenomen. Studien är en kvalitativ empirisk studie och intervjuer användes som metod. Dessa spelades in på band, transkriberades, analyserades, tolkades av författarna och resulterade i fyra övergripande teman. Urvalet bestod av åtta sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet som representerade två olika kliniker. Båda könen ingick i urvalet.

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde.

En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning.

Växjö kommuns mål är att minska sin miljöpåverkan från fossila bränslen och ett steg i detta är den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus är inriktat på returhanteringen av SRS-backar som ingår i den samordnade varudistributionen. Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i Växjö kommun. Underlag för en processkartläggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartläggningen genomfördes i analysen. I en samordnad varudistribution där flera olika aktörer ingår och vill få sin röster hörda uppstår det problem. Rapporten ämnar utöver att beskriva processens utseende, även att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nuläget för respektive aktör är säkerhetsrisker på grund av kvarlämnade SRS-backar på de kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandläggaren vid Växjö kommun, extra transport samt lagerhållningskostnader för Växjö Partiaffär, identifikationssvårigheter för Scandinavian Supply Chain.

Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd. Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön. Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade år 2012 en avsiktsförklaring om att gå med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gå med i samarbetet. Thures uträkningar baserades på uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs län som ingår och kostnaderna kan i nuläget mer exakt beräknas. Det är tre kommuner som i nuläget inte ingår och det är Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

Organisationers krav på ständiga förbättringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frånvaron av tydligaffärs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framställsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten på allt bättre resultatet skaåstadkommas med mindre resurser. Det räcker inte längre att ?springa fortare?än konkurrenterna utan man måste även arbeta smartare och placera sig rätt, ettspel som kräver både kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhållanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra tillatt värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärderav största vikt.Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket attleva upp till.

Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd. Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön. Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.